Essay: Psykodynamisk psykologi

Essay details:

  • Subject area(s): Swedish essays
  • Reading time: 7 minutes
  • Price: Free download
  • Published on: November 24, 2020
  • File format: Text
  • Number of pages: 2
  • Psykodynamisk psykologi
    0.0 rating based on 12,345 ratings
    Overall rating: 0 out of 5 based on 0 reviews.

Text preview of this essay:

This page of the essay has 2324 words. Download the full version above.

Psykodynamisk psykologi

 

Om man går till grundidéerna när det gäller psykodynamisk psykologi så utgår man oftast ifrån barndomen. Man föds med en del egenskaper och utvecklingen fortsätter genom olika faser i barndomen upp till puberteten. Man har olika drifter, libidon, det ständiga sökandet efter lust och tillfredsställelse. Det är olika faser som man går igenom och huruvida man klarar de bra eller inte visar sig sedan som symtom i vuxenlivet. Man börjar med det orala stadiet, sedan kommer anala stadiet, falliska stadiet, latensfasen och till slut genitala fasen som sker vid puberteten. Ångest och oro bottnar ifrån konflikter som finns både medvetet och omedvetet när man är barn.

Man har en deterministisk syn på livet inom psykodynamisk

psykologi, vilket betyder att alt är förutbestämt, det är inte en slump att man mår dåligt utan det kan också komma från konflikter från barndomen. Det finns i vårt omedvetna och är de inte behandlade kan de orsaka ångest. Freud delar upp människans personlighet i tre delar; jaget, överjaget och detet. Detet är något som man har som barn och man följer sina lustar, libidon. Man kan bli tillfredsställd genom mat eller annat, det har inga moraliska betänkligheter utan är helt styrt av underliggande drifter. Detet innehåller även en dödsdrift som ger det aggressiva beteendet.

Personligheten har också ett jag. Den delen som kan resonera och inse att man inte kan göra allting på en gång eller att man kan inte äta hur mycket som helst bara för att man är sugen. Jaget är vårt förnuft. Man får helt enkelt kompromissa och resonera när man kan göra saker eller ej, det heter realitetsprincipen.

Överjaget är den sista och tredje delen av personligheten, det är här moral och etik huserar. Den talar strängt om vad man får göra och inte. Man ska försöka uppnå sina ideal och gör man inte det kan man känna skam och skuld.

Det är en ständig konflikt mellan överjaget och detet, om jaget inte kan få ihop dessa två så mår man dåligt. Ångest säger Freud att det handlar om ett skrämt jag. När man inte kan hantera överjaget och detet utan det blir en konflikt mynnar det ut i ångest.

Om man ser till Anders alkoholmissbruk så kommer det troligen ifrån nån outredd konflikt från barndomen, Anders har ångest och oro och dämpar den med alkohol. Ångesten kan härröra från ett jag som hamnat i konflikt med hans samvete och lustarna.

 

Inlärningspsykologi

 

Kallas också för behaviorism-beteende En inriktning som blev en reaktion på psykodynamiska psykologin, man ville göra psykologi till något mätbart och inte hålla sig till de gamla idéerna att det är otydliga skeenden i folks huvuden. Vi föds som helt blanka utan någon personlighet eller någon kunskap, allt är inlärt. Beteendet formas efter de konsekvenser som det ger enligt Skinner. Dricker man för att döva sin ångest och känner att man blir avslappnad och det avtar i styrka är risken stor att man fortsätter att dricka för belöningen är så stor så kallad operant betigning.

Man har tagit efter de man har runt omkring sig i vanor o bruk, i den miljön som man växer upp i

Här kan man då förklara Anders alkoholmissbruk med att han har tagit efter någon annan familjemedlems sätt att hantera sin psykiska ohälsa. Han har dämpat sin ångest med alkohol och eftersom mamma, farbror eller någon annan har gjort det så betyder det att han kan också göra det. Eller det är iallafall så han har lärt sig och det är svårt att tänka på hur han löser det på ett annat vis. Inlärd hjälplöshet ger ångest? Att man känner att det är ingen idé att försöka det kommer ändå inte att leda till något som kan ta dem vidare. Ett alternativ är modellinlärning, man tar efter beteenden, reaktioner av andra som man ser upp till. Oftast är det förebilder som man tar efter, deras mönster, hur de gör. Det kan vara föräldrar, mor/farföräldrar, syskon, kompisar eller idoler.

 

 

Humanistisk psykologi- utgår ifrån människans fria vilja, människan styr själv. Det finns inga förutbestämda öden i människans liv, man formar det helt och hållet själv och man är kapabel att välja smart. Människan vill hitta en meningsfull vardag, och man har stor tilltro på sina förmågor och att man kan hantera sin vardag och självförverkliga sig. Man har ett salutogent perspektiv och fokuserar på det friska hos människan. Man kan kan hitta svaren och läkning hos sig själv men ibland behövs vägledning.

Behovstrappan består enligt Maslow av olika trappsteg: 1.Fysiologiska behov 2.Trygghet, 3.sociala behov, 4.behov av uppskattning 5. Självförverkligande.. De tre första måste uppfyllas, annars kan det uppstå bristbehov och det kan få konsekvenser senare i livet.

Man kan inte skylla på sin barndom ifall det går fel i vuxenlivet, det är helt o hållet mitt ansvar att styra upp det och göra intelligenta val. Om man skulle må dåligt kan det bero på att det goda hos människan har tryckts undan.

Inom humanistisk psykologi talar man om sitt idealsjälv och vårt själv. Det är hur man skulle vilja vara, själva idealbilden och jämför man det med ens riktiga jag som man själv uppfattar sig. Om det är för stor inkongruens mellan de båda kan det vara ett tillstånd som skapar konflikter inom personen och kan orsaka ångest. I Anders fall kan det vara så att han vill egentligen vara en skötsam kille och en bra kollega men kan inte leva upp till kraven utan han känner att han misslyckas vilket skapar en känsla av otillräcklighet och ångesten kan på så sätt leda till Anders väljer att missbruka alkohol. Att inte veta vad framtiden håller kan också skapa ångest enligt May, det leder oftast till att man inte vågar ta steget in i det okända utan stannar kvar i det trygga, det som man känner till. Även om ens inre röst säger något annat, som kanske kräver mod och ett språng ut i det okända. Den humanistiska psykologin förespråkar även den villkorslösa kärleken till sina barn, det gör dem till individer som älskas för dem de är och inte för deras prestationer. Om inte så är fallet är det lätt att barnen iklär sig en roll om hur man ska vara, man tar på sig en mask och det kan komma att bli problem längre fram i vuxen ålder.

 

2.a) Vilka styrkor och svagheter ser du hos den psykodynamiska psykologin, inlärningspsykologin respektive den humanistiska psykologins förklaringsmodeller kring varför vi tänker, känner och agerar oss som vi gör? Lyft fram konkreta exempel ur teorierna och motivera dina åsikter väl.

 

Psykodynamisk psykologi: Svaghet: Man utgick endast från studier av sjuka människor, de som avvek från normen. Det hade behövts ett bredare studiematerial för att få en mer rättvis bild av hur människan fungerar och hur komplex den är. Man tar inte in människan som en helhet med många olika förmågor och känslor utan man ser de mer som maskiner som regerar på ett bestämt sätt. Man skambelägger och ger skuld åt föräldrarna. Psykodynamiska perspektivet är sexfixerat, även om Freud backade med de mest extrema idéerna att barnen hade blivit sexuellt utnyttjade.

Styrka: Fokuserar på det omedvetna, och accepterar att det finns mycket som inte är mätbart. En hel del av hans teorier och utvecklingsfaser stämmer. Försvarsmekanismerna likaså kan man känna igen.

 

 

 

Inlärningspsykologi:

Styrka: För att få kunskap om människan och dess funktioner kan det vara bra att konkretisera olika delar av människans beteende och göra dem mätbara. Om man sedan samlar informationen kan man få ökad kunskap om hur människans hjärna fungerar.

Svaghet: Här har man en väldigt klinisk inriktning, helst ska man kunna mäta allt. Det utgår från ett naturvetenskapligt perspektiv och människan är något som regerar på olika stimuli och svarar med en respons. Det finns inte så mycket känsla däremellan. Man botar symtom och släcker dem men man går inte till botten med vad som orsakar det. Man har utgått från tester med råttor och dragit slutsatser att det fungerar likadant på människor, det är bara miljön som skiljer. De är ju båda däggdjur.

 

Humanistisk psykologi:

Styrka: Större förståelse för människans natur, är inte lika skuldbeläggande som de andra inriktningarna. Man har stor tilltro till människans inneboende förmåga till utveckling, en stor fördel är att man ser människan som en helhet. Man har en fin inställning till bemötandet av barn, att inte skuldbelägga utan att lyfta dem och ge dem villkorslös kärlek.

Svaghet: Lite för stor övertro på människans egna förmåga att lösa allt och klara sina problem. Man utgår ifrån det friska och kanske inte riktigt tar till sig människans svagheter. Den humanistiska psykologin bygger på patienternas egna berättelser om sig själva och allt kanske inte kommer fram.

 

 

b) Utgå från egna erfarenheter och lyft fram exempel som du tycker bekräftar eller motbevisar delar i dessa perspektivs teori. Samtliga tre perspektiv som behandlats i denna modul ska belysas.

 

Jag kan känna igen mig i konflikten mellan jaget, detet och överjaget. Om man känner att man inte vill utföra en uppgift låt säga städa huset så är de dragen ni min personlighet i konflikt med varandra. Detet förespråkar att jag ska ta igen mig istället och ta det lugnt. Ingen har dött av lite damm i hörnen och det är ju mycket roligare och godare att äta glass o ligga i soffan. Överjaget hänger över mig och säger att man bör ha det rent och fräscht, vad ska mamma, grannar, vännerna säga om de kommer hit och ser stöket? Jaget står nånstans där mitt emellan och försöker medla mellan de två, ofta kan man kompromissa och tänka att man städar i en timme och sen kan man unna sig fika. Ungefär så. Det psykodynamiska perspektivet tar också upp det här med försvarsmekanismer vilket jag också kan relatera till.

Sedan kan man fundera på hur väl det stämmer med kongruens inom den humanistiska psykologin mellan självet och idealsjälvet. Där finns också en del som jag kan relatera till. Man kan ha en sinnebild över hur man vill vara och hantera olika saker men i själva verket så är man långt ifrån dem. Det kan vara att man önskar att man är en generös och hjälpsam person men att när det krävs så backar man och kanske inte kan eller orkar ställa upp på det sättet man har tänkt sig. Detta skapar mycket oro och skuldkänslor. Eller när man har en bild av hur man vill prestera på en inlämningsuppgift och känner själv att det man har skrivit inte når upp till förväntningarna, det är också ett exempel när idealsjälvet och självet råder stor inkongruens.

 

Om man går till sig själv och ser hur man uppfostrats som barn så tycker jag inte att den psykodynamiska psykologin stämmer, det är många händelser som formar en senare i livet och jag tycker inte att den sexuella fixeringen stämmer in och att allt har ett omedvetet dolt budskap.

Om man ser på Maslows behovstrappa finns det en del saker som stämmer. Eller man har bättre förutsättningar att lyckas i livet om man har de grundläggande behoven tillfredsställda. Mat, trygghet, tak över huvudet osv. När de finns med kan man lättare ta sig vidare i behovstrappan och utveckla sig ännu mer. Sedan finns det undantag där man lyckas ändå trots att man har det svårt ekonomiskt och knappt mat för dagen.

Humanistiska perspektivet där man ser människan som en kraftfull individ där man formar sitt eget öde kan jag relatera till. Jag vet att man kan förändra sitt förhållningssätt och inställning, det är inte enkelt men man kan klara av mer än man tror. Sedan kanske det är väl optimistiskt att se människor som enbart goda och förnuftiga nog att ta rätt beslut i livet och gå mot att utveckla sig. Det är ju inte riktigt så i verkliga livet.

Källa:

Lundgren, M. Psykologi – Vetenskap eller galenskap? 2007. Lund: Studentlitteratur

 

About Essay Marketplace

Essay Marketplace is a library of essays for your personal use as examples to help you write better work.

...(download the rest of the essay above)

About this essay:

This essay was submitted to us by a student in order to help you with your studies.

If you use part of this page in your own work, you need to provide a citation, as follows:

Essay Marketplace, Psykodynamisk psykologi. Available from:<https://www.essaymarketplace.com/swedish-essays/psykodynamisk-psykologi/> [Accessed 22-01-21].

Review this essay:

Please note that the above text is only a preview of this essay.

Name
Email
Review Title
Rating
Review Content

Latest reviews:

Leave a Comment

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.